lördag 11 maj 2013

3 Helt olika förlossningsberättelser....

Nova 9/3-09
Från v 23 upptäcktes det att hon inte växte som hon skulle, dessutom hade jag skyhögt BT så jag blev beordrad vila och sängläge. Tyvärr hjälpte inte något av det så läget blev bara "värre och värre" Men vi lyckades hålla ut till v 36+0. Jag var på en vanlig daglig kontroll, mina värden + barnets hade försämrats men jag blev ivägsläppt från sjukhuset iaf. For iväg och åt med mina föräldrar på stan "sa skämtsamt att detta är min sista måltid"
Då visste jag inte hur rätt jag hade.
När vi kom hem från stan så ringde min läkare och sa : Vi måste ta ut bebisen NU. Så kom tillbaka på engång.
Jag blev helt chockad, hade ju inte förberett mig på att det skulle gå så fort. Dessutom var ju Stefan 22 mil därifrån.

När vi kom tillbakak till sjukhuset blev jag undersökt av 2 läkare som sa att bebisen inte mådde bra och att mitt nervsysmtem hade blivit påverkat. Jag frågade hur länge dom kunde vänta. Ville ju att Stefan skulle hinna fram 

Dom la mig under uppsikt och bokade in en sntttid (visste hela tiden att det skulle bli snitt då jag inte fick föda normalt med mitt höga BT och bebisens tillstånd)

När det var dax för snittet så fick jag först en kateter insatt vilket jag tyckte var det värsta av allt ! Sen blev jag nerrullar till Operation, där jag fick en massa slangar på kroppen å bedövning. Var typ 10 personer inne i rummet som sprang runt å kollade så allt var ok.

Jag blev jättehög av bedövningen å var i ett lyckorus. Kännde hur dom var å "bökade" omkring i magen men det gjorde inte ont. Helt plötsligt ser jag hur en av sköterskorna springer iväg med min lilla bebis. Inte ett ljud hörs från henne. Så jag frågar Stefan : Lever den ???
Han svarar: det blev en flicka 
Då skriker jag LEVER DEN???
Och plötsligt börjar hon skrika... underbart 

Några min senare får jag se henne för första gången. bara en tväris åå vad hon var liten. Alla springer ut och jag blir ihopsydd. Frågade även läkaren om det fanns nån mat?? Jag var ju så hungrig ! Ville hellst ha kycklingsallad.

När jag var färdig så kom Stefan och en sköterska för att hämta mig. Vi skulle få fara ner till vår lilla skatt som låg på Barn 14 på Skellefteå BB.
Där låg hon och sov i kuvösen. Nova var 43 cm lång och vägde 1818g var kraftigt tillväxthämmad men annars mådde hon bra.

Vi fick stanna på Neo i 2 veckor. Tills hon börjat äta och växa. Detta var 2 tunga veckor med mkt kämpande och tårar. 
Men är så glad att min lilla tös mår bra och har vuxit upp till en underbar tjej idag !

Nova 5 dagar gammal



Melvin 5/8-10
Denna grav var helt annorlunda, visst jag spydde lika mkt. Men magen + bebisen växte som den skulle  Jag räknade med att jag skulle få gå övertiden å bli stor som ett hus !
Men morronen när veckoräknaren stod på 38+5 så fick jag lite mensvä
rk och det kändes som om att jag behövde gå på toa konstant.
Detta tilltog och När klockan var 8,00 så började jag få värkar.
Då jag har hemsk mensvärk så tyckte jag inte att det var så farligt var ca 5-7 min emellan.

Jag ringde till förlossningen vid 11 å berättade hur jag kände och "förvarnade" dom lite. Där sa dom att det kan likagärna stanna av å ta ganksa lång tid så jag skulle avvakta ett tag men skulle det hända nått så var det bara jag kom in.

När kl var 13,00 så blev det alldeles blött efter benet, sa till min mamma : Jag tror att vattnet gick nu ?
Hon svarade: Är du säker?
Jag: Nej?

Men det var visst vattnet för direkt det hade gått så fick jag otroliga värkar å täta var dom ca 2-3 min mellan. Så vi kastade oss i bilen å körde de 10 min upp till förlossningen. är inskriven 13.20

Väl framme så ville dom jag skulle sitta på en stol för att kolla värkarna. Efter flera försök så sa BM du ska föda NU lägg dig på sängen. Hon konstaterade att jag var öppen 5 cm redan !
Men jag ville promt ha EDAn för hade läst den skulle sänka BT som nu låg på 175/122. Så då kom läkran in och gjorde det. Fast den hjälpte föga då jag redan hade gjort bort det värsta. Lustgasen var min bästa vän  Jag tror att jag tuppade av ett tag där för helt plötsligt säger dom "krysta" nu kommer bebis. Sagt å gjort 16.15 fick jag krystvärkar 16.23 föds Melvin  3400g 50 cm.
Det var min första förkossning och fort gick det  Är så glad att jag fått vara med om en naturlig förlossning. Att få barnet upp på bröstet, vilken känsla, samt att efter 1 timma var jag pigg som en nötkärna !

Melvin 2 dagar gammal


Milo 11/7-12
.. började med att min mamma väckte mig kl 8,00 i lite panik. Vi skulle ju vara uppe på UL avdelningen kl 9 å även fastän det inte är långt att gå så tar det ju ett tag för en höggravid kvinna :D

Men vi han å 8,45 satt vi och väntade på läkarn Elin.
Hon kom å visade in oss i Ul rummet. Väl där inne så kikade hon så att bebis mådde bra å att flödet var so det skulle :)
Allt såg fint ut, tills det var dax för ett bt. 160/110 ...
Hon var inte riktigt nöjd å började fundera på medicinering. Detta var trotts att jag hade varit sjukskriven och "barnfri" å bara VILAT en hel vecka....
detta bt hade inte gått ner :/
Jag fick sätta mig och göra en ctg kurva för att vila lite å så skulle vi ta om bt efter ett tag....

Vi satt där inne ca 45 min, lite nervöst var det ... Då hon kom tillbaka så var bt 160/118 så det hade stigit rejält trotts vila....
Nu tvekade hon inte lika mkt längre utan sa, Jag tycker att vi sätter igång dig. v 38+6 så var ju inte så länge kvar....

Både jag å mamma tittade frågande på varran sedan frågade vi, Idag?
Elin: Ja nu så fort som möjligt....
ojoj klockan var då just efter 10 ... Hon sa att jag fick gå hem å hämta lite saker jag behövde samt ringa till pappa Stefan som var hemma i Sorsele med barnen...Innan han for skulle han ge barnen mat sen så var han ju tvungen dammsuga :D

Jag å mamma gick hem, vi var nog lite chockade båda 2 ... väl hemma beordrade jag min far att göra en omelett åt mig, var ju tvungen att få äta nått :D
Sen satt vi bara å tittade ett långt tag innan vi klädde på oss å gick den knappa km till förlossningen.....

Då vi kom dit så satt vi och väntade ett tag innan dom kom å tog hand om oss,

Bt togs, samt blodprover, frågor ställdes å tillslut blev jag beordrad upp på sängen.
Klockan var då ca 12 och Sefan hade ca 1½ timma kvar innan dom var framme. Som tur var så var min mamma med mig hela tiden <3
När jag lagt mig på sängen så togs "hinnorna" å vattnet gick. Minns att jag frågade "vad händer nu "?
Till svar fick jag att nu avvaktar vi å händer det inget inom ett tag så komer du få värkstimulerande dropp, det kan ta ett tag då man provocerar igång en förlossning....
Visst tänkte jag, Stefan hinner ju lätt fram om det tar så lång tid :)

5 min efter att vattnet gått så började jag få värkar, ojoj, dom stegrade kraftigt å snabbt.
Ingen trodde riktigt på mig då jag sa att nu startar det.....

Stefan kom fram ca 13,40 och det var då det började vara riktigt jobbigt, jag fick lustgas, å i dimman sa jag hejdå till min mamma som nu skule gå hem å vänta....

När klockan var 14,15 så skrek jag efter EDA, enbart för att sänka bt som jag såg var högt hela tiden trotts att jag fick specialtabletter under hela förlossningen.... BM tyckte att en spinalbedövning skulle vara likabra då den värkade fortare men jag ville verkligen ha eda just pga mitt bt...
Så läkaren kom in men den han inte värka särskilt bra för 15,03 så hade jag min första krystvärk sedan 15,08 så kom en underbart välskapt liten pojke på 3275g å 51cm ut. Fort var det gjort :)
Allt gick verkligen supersmidigt å min kropp anpassade sig superbra trotts det snabba å "påtvingade" förloppet! Dock känner jag av i bäckenet nu att det gick lite fort då det inte riktigt han med... men men bara hoppas det går över snabbt :)

Milo 1 dag gammal


Det är så fantastiskt å nu har jag samlat dessa 3 helt olika historier på ett å samma ställe <3

2 kommentarer:

  1. Underbara barn! Jag fick en tår i ögat av Novas berättelse, vilket start hon hade i livet, vilken kämpe och helt fantastiskt att allt verkligen har gått bra för henne och så himmelens klok en tjej hon är idag! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är fantastiskt, å att jag minns allt som om det var igår. Minns precis vad vi gjorde den dagen hon föddes å hur hon låg där så liten, å vilka som kom å hälsade på... ja man blir rörd avå tänka tillbaka.... på alla förlossningar det är ju magiskt !

      Radera